Amortering eller ränta?

Om du som låntagare kommer efter med betalningen läggs normalt den obetalda räntan till skuldbeloppet. Skatteverket klargör nu i ett ställningstagande om den betalning du sedan gör ska räknas som ränta, amortering eller både ränta och amortering.

Normalt får du som låntagare göra avdrag för ränteutgifter i inkomstslaget kapital det beskattningsår du betalar räntan eller på annat sätt har kostnaden.

Om du inte kan betala räntan kan den läggas till skuldbeloppet. Du anses då inte ha betalat räntan och kan inte få göra något ränteavdrag i inkomstdeklarationen. Detta gäller oavsett om skuldebrev lämnats på beloppet eller inte. Om du däremot tar upp ett nytt lån och delvis använder det nya lånet för att betala räntan anses räntan vara betald och du kan få avdrag.

Har du flera lån hos samma långivare kan du välja vilket lån du amorterar eller betalar ränta på under förutsättning att förfallodagen är inne. Du får inte göra avräkning på kapitalskulden innan förfallna räntor är betalda.

Högsta domstolen har uttalat att om det inte finns något bindande avtal mellan parterna om avräkningsordningen har du som låntagare rätt att destinera din betalning till en viss skuld dock med begränsningen att förfallen skuld måste betalas före ej förfallen, och räntan före kapitalskulden. Om du inte utnyttjar din rätt att bestämma vilken skuld som betalningen avser övergår den valrätten till långivaren.

Vid utmätning av egendom ska medel som långivaren får i första hand avräknas på ränta och annan biförpliktelse före kapitalbeloppet om inte långivaren har yrkat på en annan fördelning.

Avbetalning och skuld kvarstår

När du gör en betalning avseende lån där räntan lagts till skulden anser Skatteverket att det i första hand är räntan du betalar under förutsättning att du och långivaren inte har avtalat något annat. Den betalda räntan får du göra avdrag för i inkomstdeklarationen. Ränteavdraget kan dock inte överstiga det belopp som den obetalda förfallna räntan uppgick till vid betalningen. Eventuell överskjutande betalning anser Skatteverket vara en amortering.

Avbetalning och skuld avskrivs

Om du som låntagaren kommer efter med betalningen under en längre tid kan långivaren gå med på en betalningsuppgörelse som innebär att hela skulden kommer att regleras under förutsättning att långivaren får en viss summa i betalning. Efter en sådan betalningsuppgörelse är hela skulden reglerad och långivaren kommer inte att rikta några mer anspråk mot dig.

Avtal finns

Du kan i ett sådant fall avtala med långivaren om hur stor del av betalningen som avser betalning av ränta och hur stor del som avser återbetalning av kapitalskulden. Vid avtal mellan oberoende parter accepterar Skatteverket normalt ett sådant avtal och du får göra avdrag för räntebetalningen i inkomstdeklarationen.

Avtal saknas

Om du inte avtalat något annat med långivaren anser Skatteverket att ränteskulden ska anses ha betalats i samma proportion som skuldbeloppet.

Om ränteskulden uppgår till 40 procent av den totala skulden vid betalningstidpunkten anser Skatteverket att du som låntagare har betalat ränta med 40 procent av det totalt inbetalda beloppet enligt betalningsuppgörelsen. Resterande del av betalningen, 60 procent, anser Skatteverket vara en amortering.

Denna fördelning gäller dock inte vid skuldsanering där Skatteverket anser att betalningen i första hand ska anses utgöra amortering av skuldbeloppet.

SKV ställningstagande, 2015-11-10, dnr: 131 586128-15/111

Företagsaktuellt nr 1 2016



Lag på hållbarhetsrapportering kan dröja

EU-kommissionens nya förslag på hållbarhetsrapportering enligt CSRD innebär att 80 procent av företagen undantas. De storföretag som ska följa CSRD får inte föra över sina …

Nordic Smart Government – en digital revolution för nordiska småföretag

Ett unikt nordiskt samarbete håller på att förändra spelplanen för små och medelstora företag. Med målet att minska administration, automatisera affärsprocesser och möjliggöra …

Dags att planera semesterdagarna – har du koll på vad som gäller?

Den 31 marsmarkerar semesterårsskiftet för många företag. Det innebär att du som arbetsgivare måste hantera både intjänade och sparade semesterdagar på rätt sätt. Här får du koll på …

Deklarationstidpunkter för aktiebolag under 2025

Dags att fokusera på när aktiebolag ska lämna in inkomstdeklarationen och betala kvarskatt 2025. Inlämning av deklarationen  För aktiebolag kan inlämningstidpunkten för …

Friskvårdsbidrag – vad gäller 2025?

Nytt år och dags att förnya träningskortet. För arbetsgivare som erbjuder sin personal ett friskvårdsbidrag finns det några saker att tänka på. Tre förutsättningar för skattefrihet  …

Småföretagarna går med vinst – men rådgivning kan lyfta dem ännu högre

Trots utmanande tider visar en ny rapport från Företagarförbundet att 76 procent av Sveriges småföretagare har gått med vinst de senaste tre åren. Men många brottas fortfarande med att …

Deklaration 2025 – viktiga datum att ha koll på för dig som privatperson!

Nytt år och snart dags att deklarera inkomster för 2024. Här lyfter vi några viktiga datum att ha koll på under 2025. Flera datum för betalning av kvarskatt  I och med att …

Begränsad möjlighet till avdrag för ränteutgifter

Från och med beskattningsåret 2025 och framåt gäller en begränsad avdragsrätt för ränteutgifter i inkomstslaget kapital för privatpersoner. Det är en stor förändring för …

Nya SNI-koder – så kan du förbereda dig!

Snart lanseras nya SNI-koder (Standard för svensk näringsgrensindelning). Förändringen innebär att många företag behöver agera för att säkerställa att deras verksamhet är korrekt …

Så förändrar EU:s nya momsreform framtiden för svenska företag

EU:s nya momsreform ViDA revolutionerar momshanteringen med e-fakturering och digitalisering. Vad betyder det för svenska företag? Fredrik Andersson Carlö från Skatteverket reder ut …

Senaste nytt